Jag älskar Herren, ty han har hört

min bön om förskoning.

Han lyssnade till mig

när jag ropade.

Dödens snaror omgav mig,

dödsrikets fasor nådde mig,

jag var i nöd och förtvivlan.

Jag åkallade Herren:

Herre, rädda mitt liv!

Herren är nådig och rättfärdig,

vår Gud är barmhärtig.

Herren bevarar de oskyldiga,

jag var hjälplös, och han räddade mig.

Kom till ro, min själ,

Herren har varit god mot mig.

Han räddade mig från döden,

mitt öga från tårar,

min fot från att snava.

Jag får vandra inför Herren

i de levandes länder.

Jag trodde att jag skulle gå under,

jag plågades svårt

och tänkte i min oro:

Alla människor sviker.

Hur skall jag återgälda Herren

alla hans välgärningar mot mig?

Jag lyfter räddningens bägare

och åkallar Herren.

Jag vill infria mina löften till Herren

inför hela hans folk.

De trognas liv

är dyrbart i Herrens ögon.

Herre, jag är din tjänare,

bara din tjänare, din tjänarinnas son,

du har lossat mina bojor.

Jag vill frambära tackoffer åt dig,

jag vill åkalla Herren.

Jag vill infria mina löften till Herren

inför hela hans folk

på förgårdarna till Herrens tempel,

inne i Jerusalem.

Halleluja!