14Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, till översteprästerna 15och sade: »Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?« De räknade upp trettio silvermynt åt honom. 16Från det ögonblicket sökte han efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom.
Påskmåltiden förbereds
17Första dagen av det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden åt dig?« 18Han svarade: »Gå in till staden och hälsa den och den att er mästare säger: Min stund är nära. Jag vill hålla påskmåltid hos dig med mina lärjungar.« 19Lärjungarna gjorde som Jesus hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden.
Jesus utpekar förrädaren
20På kvällen lade han sig till bords med de tolv. 21Medan de åt sade han: »Sannerligen, en av er skall förråda mig.« 22De blev mycket bedrövade och började fråga honom, en efter en: »Det är väl inte jag, herre?« 23Han svarade: »Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han skall förråda mig. 24Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.« 25Judas, som skulle förråda honom, sade: »Det är väl inte jag, rabbi?« Jesus svarade: »Du har själv sagt det.«
