Översättningsarbetet

Det finns ett stort antal människor och grupper i samhället som har ett genuint intresse för Bibeln och texten i sig. Det kan vara allt från församlingar till litteraturintresserade, forskare och lärare. Men ingen av dessa grupper hade företräde framför någon annan när det gällde beslutet om den slutgiltiga översättningen av Bibel 2000.

Bibelkommissionen hade en mångsidigt sammansatt styrelse, där ledamöterna representerade olika riksdagspartier, specialvetenskaper, trossamfund och andra grupper av bibelanvändare samt ett antal översättare.

Översättningen bedrevs som en statlig utredning där uppgiften var att översätta Bibeln till modern och tydlig svenska som gör den tillgänglig för så många som möjligt i vår tid.

Tolkningen av Bibeln från religiös utgångspunkt var inte Bibelkommissionens uppgift. Tolkningen och användningen överlåts åt oss alla.

Detta sätt att arbeta var möjligt till stor del tack vare att översättningen inte utfördes av en enskild kyrka eller ett samfund – något som är mycket vanligt i bibelöversättningar utomlands.

Att översätta texter som är uppemot 3000 år gamla från hebreiska till naturlig och vacker svenska är ett gigantiskt arbete. Så omfattande att Bibelkommissionens arbete ibland beskrivits som en vetenskaplig och humanistisk prestation.

Enligt direktiven skulle översättningen så noggrant som möjligt återge grundtextens mening. Det var ett brett upplagt, tvärvetenskapligt arbete där teologer, hebraister, arkeologer, språkvetare, historiker och en rad andra specialister arbetade sida vid sida under närmare 30 år.

Man strävade även efter att låta Bibelns olika böcker få behålla sina stilistiska karaktärer; Markus låter inte som Lukas i ursprungstexterna, Jeremia har stildrag som skiljer sig från Jesaja. Även i översättningen till svenska får dessa olika stildrag synas. Sådana hänsyn tog man inte på samma sätt vid tidigare översättningar. Redan från början engagerade därför Bibelkommissionen några av landets mest erkända författare och stilister. Detta för att skapa en hög nivå på språket.

Akademiker och skönlitterära författare hade kompletterande arbetsmetoder och kunde lösa ett problem från olika utgångspunkter. När översättaren sökte den exakta betydelsen i ett ord sökte författaren det ord som bäst förmedlar detta till nutida svenska. Under arbetets gång visade sig denna dubbla granskning vara fruktbar. Och arbetsformen har rönt stor internationell uppmärksamhet.

Många föreställer sig språket som något fast och enhetligt, där ett och samma ord alltid betyder samma sak, oavsett i vilket sammanhang och vilken mening det förekommer. Men så är inte alltid fallet. Det är ofta det sammanhang där ordet förekommer som anger dess exakta betydelse eller hur det ska tolkas.

Idag skulle det vara tekniskt möjligt att skriva in hela Bibeln på hebreiska (Gamla testamentet) och grekiska (Nya testamentet) i en dator, bestämma hur varje enskilt ord skulle översättas till svenska och därefter låta datorn genomföra översättningen. Men en sådan datoröversättning skulle i stora stycken bli obegriplig och omöjlig att förstå. Detta beror på att språket inte är konkordant det vill säga fast och enhetligt. Ord har inneboende nyanser.

Men översättare måste inte bara ta hänsyn till språkliga problem, utan även till hur översättningen av Bibeln ska brukas och hur texten kommer att fungera i praktiken. En text som ska läsas högt ställer något andra krav än den som läses tyst. Översättarnas utkast granskades därför av utomstående experter och referensgrupper. Allt detta tog tid. Varje ord skulle vägas på guldvåg.

Det är mycket svårt att översätta så gamla och så komplicerade texter. Särskilt för GT:s del har en stor del av arbetet bestått i att så noga som möjligt fastställa vilken text som ska översättas. Innan man svarar på frågan hur något ska översättas måste man veta vad som ska översättas. För både GT och NT gäller det att ha en överblick över ett väldigt forskningsfält. Årligen utkommer hundratals böcker och tusentals artiklar som kan vara av vikt för en bibelöversättare. Det tar tid att både förvärva och tillämpa en sådan sakkunskap. Att välja den bästa svenska språkformen är också en mycket tidsödande process.

Bibelkommissionen har velat ta hänsyn till många av de synpunkter som har kommit in från referenter och sådana som spontant hört av sig med anledning av de utgivna provöversättningarna. Det har inte påskyndat arbetet, men förhoppningsvis gjort resultatet bättre. En ny helbibel kan, med den uppsättning av resurser som Bibelkommissionen har haft, inte komma ofta och det måste därför få ta sin tid.

Bibelkommissionen har varit organiserad på två enheter, en nytestamentlig och en gammaltestamentlig. När den nytestamentliga blev klar med sin uppgift i och med att NT81 kom till så bildades en tredje enhet för GT:s apokryfer. Inom varje enhet finns det anställda experter på grundtexten (i regel exegeter), stilister (i regel författare) och sekreterare. I det följande redogörs i något förenklad form för hur arbetet har bedrivits, främst med hänsyn till GT.

En bok i sänder togs om hand av ett översättarpar, bestående av en specialist på grundtexten och en stilist. De arbetade tillsammans fram en första version, kallad översättarparets version. Den sändes ut till två filologiska experter (i fråga om GT minst docentkompetenta exegeter eller semitister) som kom in med synpunkter, främst på valet av läsarter och liknande.

Efter att ha reviderats utifrån dessa synpunkter behandlas översättningen ingående vid ett sammanträde inom enheten. Samordnare var hela tiden Bibelkommissionens sekreterare. Den reviderade översättningen, nu kallad översättningsenhetens version, gick så ut till ett antal referenter över hela landet, valda för att representera olika kategorier av mottagare. Deras synpunkter arbetades in i en förnyad version, som sändes till Bibelkommissionens styrelse för yttrande. De volymer med provöversättningar som har publicerats under åren ledde till att läsare spontant sände in synpunkter till kommissionen.

Sammanfattningsvis kan det sägas att det nog är mycket få bibelöversättningar någonsin som har varit resultatet av så många synpunkter och önskemål. Bibel 2000 är verkligen inte resultatet av ett kammarlärt arbete. Det har hela tiden stått i nära kontakt med sina blivande läsare. Det är inte minst detta som har lett till att arbetet har tagit tid.