Jesaja 7

₁På den tid då Achas, son till Jotam, son till Ussia, var kung över Juda angrep Arams kung Resin Jerusalem tillsammans med Israels kung Pekach, Remaljas son, men de lyckades inte erövra staden. ₂När man vid hovet fick veta att arameerna stod i Efraim skakades kungen och hans folk som när skogens träd skakas av stormen. ₃Då sade Herren till Jesaja: »Ta med dig din son Shear Jashuv, ’En rest vänder om’, och gå ut och möt Achas vid slutet av kanalen från Övre dammen, på vägen till Valkarfältet, ₄och säg till honom: Se till att du bevarar ditt lugn! Var inte rädd, förlora inte modet inför dessa båda rykande vedpinnar, Resin med arameerna och Remaljas son, hur de än må rasa. ₅Arameerna har gjort upp planer mot dig, tillsammans med efraimiterna och Remaljas son, och sagt ₆att de skall anfalla Juda. De vill sätta skräck i landet, betvinga det och göra Taveals son till kung.

₁₀Vidare sade Herren till Achas: ₁₁»Begär ett tecken av Herren, din Gud, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.« ₁₂Men Achas svarade: »Nej. Jag vill inte sätta Herren på prov.« ₁₃Då sade Jesaja: »Lyssna nu, Davids ätt! Är det inte nog att ni misstror människors förmåga, skall ni också misstro min Guds förmåga? ₁₄Då skall Herren själv ge er ett tecken: Den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanu El, ’Gud med oss’. ₁₅Grädde och honung skall han leva av när han har lärt sig att förkasta det onda och välja det goda. ₁₆Ty innan pojken har lärt sig att förkasta det onda och välja det goda skall det land vars båda kungar du fasar för lämnas öde. ₁₇Herren skall låta dig och ditt folk och din faders ätt drabbas av sådana tider som det inte har varit sedan Efraim lösgjorde sig från Juda – kungen av Assyrien.«

₂₁Den dagen skall var och en hålla en ko och två får. ₂₂Ändå skall man få så mycket mjölk att man kan leva av grädde. Ja, av grädde och honung skall alla leva som är kvar i landet.