1Efraim jagar efter vind
och far efter östanväder;
beständigt går han framåt
i lögn och våld.
Med Assur sluter man förbund,
och olja för man till Egypten.
2Men Herren skall gå till rätta med Juda
och hemsöka Jakob, såsom hans vägar förtjäna;
efter hans gärningar skall han vedergälla honom.
3I moderlivet grep han sin broder i hälen,
och i sin mandomskraft kämpade han med Gud.
4Ja, han kämpade med ängeln och vann seger,
han grät och bad honom om nåd.
I Betel mötte han honom,
och där talade han med oss.
5Och Herren, härskarornas Gud,
”Herren” är hans namn.
6Så vänd nu om till din Gud;
håll fast vid kärlek och rätt,
och förbida din Gud beständigt.
7Kanaans folk går
med falsk våg i sin hand,
det älskar orättrådig vinning;
8så säger ock Efraim:
”Jag har ju blivit rik,
jag har förvärvat mig gods;
vad jag än gör,
skall det ej draga över mig skuld
som kan räknas för synd.”
9Men jag som är Herren, din Gud,
alltsedan du var i Egyptens land,
jag skall återigen låta dig bo i tält,
likasom vid eder högtid.
10Jag har talat till profeterna,
jag har låtit dem skåda mångahanda syner,
och genom profeterna har jag talat i liknelser.
11Är nu Gilead ett ogärningsnäste,
där allenast falskhet råder,
och offrar man tjurar i Gilgal,
så skola ock deras altaren bliva lika stenrösen
vid markens fåror.
12Och Jakob flydde till Arams mark;
Israel tjänade för en kvinna,
för en kvinnas skull vaktade han hjorden.
13Men genom en profet förde Herren
Israel upp ur Egypten,
och genom en profet blev folket bevarat.
14Efraim har uppväckt bitter förtörnelse;
hans Herre skall låta hans blodskulder drabba honom
och låta hans smädelser falla tillbaka på honom själv.