Straffdom över Juda, över dess orättrådiga ledare och dess fåfänga kvinnor.
1Ty se, Herren, Herren Sebaot skall taga bort ifrån Jerusalem och Juda allt slags stöd och uppehälle — all mat till uppehälle och all dryck till uppehälle — 2hjältar och krigsmän, domare och profeter, spåmän och äldste, 3underhövitsmän och högtuppsatta män, rådsherrar och slöjdkunnigt folk och män som äro förfarna i besvärjelsekonst. 4Och jag skall giva dem ynglingar till furstar, och barnsligt självsvåld skall få råda över dem. 5Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin nästa; den unge skall sätta sig upp mot den gamle, den ringe mot den högt ansedde. 6När då så sker, att någon fattar tag i en annan i hans faders hus och säger: ”Du äger en mantel, du skall bliva vår styresman; tag du hand om detta vacklande rike” — 7då skall denne svara och säga: ”Jag kan icke skaffa bot; i mitt hus finnes varken bröd eller mantel. Mig skolen I icke sätta till styresman över folket.”
8Ty Jerusalem vacklar, och Juda faller, då de nu med sitt tal och sina gärningar stå emot Herren och äro gensträviga mot hans härlighets blickar. 9Deras uppsyn vittnar emot dem; och likasom Sodoms folk bedriva de sina synder uppenbart och dölja dem icke. Ve över deras själar, ty själva hava de berett sig olycka! 10Om den rättfärdige mån I tänka att det skall gå honom väl, ty sådana skola äta sina gärningars frukt. 11Men ve över den ogudaktige! Honom skall det gå illa, ty efter hans gärningar skall hans vedergällning bliva.
12Mitt folks behärskare är ett barn,
och kvinnor råda över det.
Mitt folk, dina ledare föra dig vilse
och fördärva den väg, som du skulle gå.
13Men Herren står redo att gå till rätta,
han träder fram för att döma folken;
14Herren vill gå till doms
med sitt folks äldste och med dess furstar.
”I haven skövlat vingården;
rov från de fattiga är i edra hus.
15Huru kunnen I så krossa mitt folk
och söndermala de fattiga?”
Så säger Herren, Herren Sebaot.
16Och Herren säger: Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga, och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar, 17därför skall Herren låta Sions döttrars hjässor bliva fulla av skorv, och Herren skall blotta deras blygd. 18På den dagen skall Herren taga bort all deras ståt: fotringar, pannband och halsprydnader, 19örhängen, armband och slöjor, 20huvudprydnader, fotstegskedjor, gördlar, luktflaskor och amuletter, 21fingerringar och näsringar, 22högtidsdräkter, kåpor, mantlar och pungar, 23speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor. 24Och där skall vara stank i stället för vällukt, rep i stället för bälte, skalligt huvud i stället för krusat hår, hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel, märken av brännjärn i stället för skönhet.
25Dina män skola falla för svärd
och dina hjältar i krig:
26hennes portar skola klaga och sörja,
och övergiven skall hon sitta på marken.