Lovsång till Herren för hans stora barmhärtighet.
1Av David.
Lova Herren, min själ,
och allt det i mig är hans heliga namn.
2Lova Herren, min själ,
och förgät icke vad gott han har gjort,
3han som förlåter dig alla dina missgärningar
och helar alla dina brister,
4han som förlossar ditt liv från graven
och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
5han som mättar ditt begär med sitt goda,
så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
6Herren gör rättfärdighetens verk
och skaffar rätt åt alla förtryckta.
7Han lät Mose se sina vägar,
Israels barn sina gärningar.
8Barmhärtig och nådig är Herren,
långmodig och stor i mildhet.
9Han går icke ständigt till rätta
och behåller ej vrede evinnerligen.
10Han handlar icke med oss efter våra synder
och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
11Ty så hög som himmelen är över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
12Så långt som öster är från väster
låter han våra överträdelser vara från oss.
13Såsom en fader förbarmar sig över barnen,
så förbarmar sig Herren över dem som frukta honom.
14Ty han vet vad för ett verk vi äro,
han tänker därpå att vi äro stoft.
15En människas dagar äro såsom gräset,
hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
16När vinden går däröver, då är det icke mer,
och dess plats vet icke mer därav.
17Men Herrens nåd varar från evighet till evighet
över dem som frukta honom,
och hans rättfärdighet intill barnbarn,
18när man håller hans förbund
och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
19Herren har ställt sin tron i himmelen,
och hans konungavälde omfattar allt.
20Loven Herren, I hans änglar,
I starke hjältar, som uträtten hans befallning,
så snart I hören ljudet av hans befallning.
21Loven Herren, I alla hans härskaror,
I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
22Loven Herren, I alla hans verk,
varhelst hans herradöme är.
Min själ, lova Herren.