Klagan inför Herren över det rådande fördärvet.
1För sångmästaren; av David.
Dårarna säga i sina hjärtan:
”Det finnes ingen Gud.”
Fördärv och styggelse är deras verk;
ingen finnes, som gör vad gott är.
2Herren skådar ned från himmelen
på människors barn,
för att se om det finnes någon förståndig,
någon som söker Gud.
3Nej, alla äro de avfälliga,
allasammans äro de fördärvade;
ingen finnes, som gör vad gott är,
det finnes icke en enda.
4Hava de då intet fått förnimma,
alla dessa ogärningsmän,
dessa som uppäta mitt folk,
likasom åte de bröd,
och som icke åkalla Herren?
5Jo, där överföll dem förskräckelse —
ty Gud är hos de rättfärdigas släkte.
6Den betrycktes rådslag mån I söka bringa på skam,
Herren är ju ändå hans tillflykt.
7Ack att från Sion
komme frälsning för Israel!
När Herren vill åter
upprätta sitt folk,
då skall Jakob fröjda sig,
då skall Israel vara glad.
