Psaltaren 46

₂Gud är vår tillflykt

och vår starkhet,

en hjälp i nöden,

väl beprövad.

₃Därför skulle vi icke frukta,

om än jorden omvälvdes

och bergen vacklade

ned i havsdjupet;

₄om än dess vågor

brusade och svallade,

så att bergen bävade

vid dess uppror. Sela.

₅En ström går fram, vars flöden

giva glädje åt Guds stad,

åt den Högstes heliga boning.

₆Gud bor därinne,

den vacklar icke;

Gud hjälper den,

när morgonen gryr.

₇Hedningarna larma,

riken vackla;

han låter höra sin röst,

då försmälter jorden.

₈Herren Sebaot är med oss,

Jakobs Gud är vår borg. Sela.

₉Kommen och skåden

Herrens verk:

gärningar som väcka häpnad

gör han på jorden.

₁₀Han stillar strider

intill jordens ända,

bågen bryter han sönder

och bräcker spjutet,

i eld bränner han upp

stridsvagnarna.

₁₁”Bliven stilla och besinnen

att jag är Gud;

hög varder jag bland hedningarna,

hög på jorden.”

₁₂Herren Sebaot är med oss,

Jakobs Gud är vår borg. Sela.