Guds godhets rikedom.
1För sångmästaren; en psalm; en sång av David.
2Gud, dig lovar man
i stillhet i Sion,
och till dig får man infria löfte.
3Du som hör bön,
till dig kommer allt kött.
4Mina missgärningar voro mig övermäktiga;
men du förlåter våra överträdelser.
5Säll är den som du utväljer och låter komma till dig,
så att han får bo i dina gårdar.
Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus,
det heliga i ditt tempel.
6Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet,
du vår frälsnings Gud,
du som är en tillflykt för alla jordens ändar
och för havet i fjärran;
7du som gör bergen fasta genom din kraft,
ty du är omgjordad med makt;
8du som stillar havens brus,
deras böljors brus
och folkens larm.
9De som bo vid jordens ändar
häpna för dina tecken;
österland och västerland
uppfyller du med jubel.
10Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd,
rikedom i ymnigt mått;
Guds källa har vatten till fyllest.
Du bereder säd åt människorna,
när du så bereder jorden.
11Dess fåror vattnar du,
du jämnar det som är upplöjt;
med regnskurar uppmjukar du den,
det som växer därpå välsignar du.
12Du kröner året med ditt goda,
och dina spår drypa av fetma.
13Betesmarkerna i öknen drypa,
och höjderna omgjorda sig med fröjd.
14Ängarna hölja sig i hjordar,
och dalarna betäckas med säd;
man höjer jubelrop och sjunger.
