Psaltaren 66

Höjen jubel till Gud, alla länder;

₂lovsjungen hans namns ära,

given honom ära och pris.

₃Sägen till Gud:

Huru underbara äro icke dina gärningar!

För din stora makts skull

visa dina fiender dig underdånighet.

₄Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig;

de skola lovsjunga ditt namn. Sela.

₅Kommen och sen

vad Gud har gjort;

underbara äro hans gärningar

mot människors barn.

₆Han förvandlade havet till torrt land;

till fots gingo de genom floden;

då gladdes vi över honom.

₇Genom sin makt råder han evinnerligen,

hans ögon giva akt på hedningarna;

de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.

₈Prisen, I folk, vår Gud,

och låten hans lov ljuda högt;

₉ty han har beskärt liv åt vår själ

och har icke låtit vår fot vackla.

₁₀Ty väl prövade de oss, o Gud,

du luttrade oss, såsom silver luttras;

₁₁du förde oss in i fängelse,

du lade en tung börda på vår rygg;

₁₂du lät människor fara fram över vårt huvud,

vi måste gå genom eld och vatten.

Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

₁₃Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer,

jag vill infria mina löften till dig,

₁₄dem till vilka mina läppar öppnade sig,

och som min mun uttalade i min nöd.

₁₅Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig,

med offerånga av vädurar;

jag vill offra både tjurar och bockar. Sela.

₁₆Kommen och hören, så vill jag förtälja

för eder, I alla som frukten Gud,

vad han har gjort mot min själ.

₁₇Till honom ropade jag med min mun,

och lovsång var redan på min tunga.

₁₈Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta,

så skulle Herren icke höra mig.

₁₉Men Gud har hört mig,

han har aktat på mitt bönerop.

₂₀Lovad vare Gud,

som icke har förkastat min bön

eller vänt ifrån mig sin nåd!