Hebreerbrevet 7

₄Betänk hur stor han måste vara, denne som Abraham, vår stamfader, gav sitt bästa krigsbyte som tionde. ₅De bland Levis efterkommande som blir präster skall enligt lagen uppbära tionde av folket, alltså av sina bröder, fast också de härstammar från Abraham. ₆Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, uppbar tionde av Abraham och välsignade honom som dock hade fått Guds löften, ₇och ingen kan förneka att det är den ringare som blir välsignad av den som är förmer. ₈I det ena fallet är det dödliga människor som tar emot tionde, men i det andra en om vilken det vittnas att han alltid lever. ₉Och på sätt och vis har Levi, som får tionde, själv gett tionde genom Abraham. ₁₀Ty som ännu ofödd var han till i sin förfader när Melkisedek mötte denne.

₁₁Om nu fullkomlighet hade kunnat vinnas genom leviternas prästämbete – på detta var ju folkets lagstiftning byggd – fanns det då någon anledning att säga att det kommer en präst av annat slag, en sådan som Melkisedek, och inte en sådan som Aron? ₁₂Ändras prästämbetet måste själva lagen ändras. ₁₃Den som här åsyftas hör ju till en annan stam, där ingen någonsin har gjort tjänst vid altaret. ₁₄Alla vet att vår Herre är av Judas stam, och Mose har ingenting sagt om präster från den stammen. ₁₅Det hela blir än klarare när det nu uppstår en präst av annat slag, lik Melkisedek däri ₁₆att han har blivit präst inte genom en lag som kräver en viss härstamning utan genom kraften i ett oförstörbart liv. ₁₇Ty om honom betygas: Du är för evigt präst, en sådan som Melkisedek. ₁₈Därmed upphävs den tidigare bestämmelsen för att den var svag och till ingen nytta – ₁₉lagen har ju inte gett fullkomlighet åt något – men i stället får vi något bättre, ett hopp som närmar oss till Gud.

₂₀Till detta kommer Guds ed. De andra blev präster utan någon ed, ₂₁men Jesus blev präst genom en ed av den som säger till honom: Herren har svurit en ed som han inte skall bryta: Du är för evigt präst. ₂₂Detta visar hur överlägset det förbund är som Jesus har gått i god för. ₂₃Vidare har de andra prästerna blivit fler och fler därför att döden satte en gräns för deras tjänst. ₂₄Men eftersom han är till i evighet behåller han för alltid sitt prästämbete. ₂₅Så kan han också nu och för all framtid rädda dem som nalkas Gud genom honom, eftersom han alltid lever och kan vädja för dem.

₂₆En sådan överstepräst var det vi behövde: en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare, upphöjd över himlarna. ₂₇Han måste inte som de andra översteprästerna dagligen offra först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv. ₂₈Lagen förordnar överstepräster med mänskliga svagheter, men den ed som avlöser lagen har insatt en som är son och har nått evig fullkomlighet.