Efraim vill vara vindens vän,
han jagar ständigt efter östanvinden
och hopar lögn och våld.
De sluter förbund med Assyrien
och sänder olja till Egypten.
Herren väcker talan mot Juda,
han skall straffa Jakob för hans gärningar
och vedergälla honom för hans dåd.
I moderlivet bedrog han sin bror,
som vuxen kämpade han mot Gud.
Han kämpade med en ängel och segrade,
han grät och bad om nåd.
I Betel mötte honom Gud,
och där talade han med honom.
Herren, härskarornas Gud,
Herren är hans namn.
Men du skall vända tillbaka
med din Guds hjälp.
Håll fast vid kärlek och rätt
och hoppas alltid på din Gud.
Krämaren har en falsk våg i handen
och vill gärna utsuga andra.
Efraim tänker: Jag är rik,
jag har gjort mig en förmögenhet,
och trots mina vinster
har jag inte gjort mig skyldig till något
som kan kallas synd.
Men jag är Herren, din Gud,
ända från Egypten.
Jag skall låta er bo i tält igen
som i forna dagar.
Jag talade till profeterna,
jag lät dem skåda många syner,
och genom profeterna talade jag i liknelser.
[---]
De offrade tjurar i Gilgal,
och deras altaren blev som stenrösen
vid åkerns fåror.
Jakob flydde till landet Aram,
Israel fick slava för en kvinnas skull,
för en kvinnas skull vaktade han får.
Men genom en profet
förde Herren Israel ut ur Egypten,
och av en profet vaktades de.
Efraim har väckt bitter vrede,
hans blodsdåd skall drabba honom själv,
hans herre skall vända hans smädelser mot honom.
