Psalm 57
1För körledaren. Ett kväde av David när han var i grottan, på flykt undan Saul.
2Förbarma dig, Gud, förbarma dig!
Jag flyr till dig,
i dina vingars skugga tar jag min tillflykt
tills faran har dragit förbi.
3Jag ropar till Gud den Högste,
till Gud som gör gott mot mig.
4Han sänder mig hjälp från himlen
när mina förföljare smädar mig.
Gud visar sin godhet och trofasthet.
5Jag ligger mitt ibland lejon,
glupska på människokött.
Deras tänder är spjut och pilar,
deras tungor är skarpa svärd.
6Visa din höghet i himlen, o Gud,
och din härlighet över hela jorden!
7De lade ut ett nät för mina fötter
och en snara för min hals,
de grävde en grop åt mig
men föll själva däri.
8Mitt hjärta är redo, Gud,
mitt hjärta är redo,
jag vill sjunga och spela.
9Vakna, min själ,
vakna, harpa och lyra,
jag vill väcka morgonrodnaden.
10Jag vill tacka dig, Herre, bland folken,
jag vill sjunga ditt lov bland alla folk.
11Ty till himlen når din godhet,
till skyarna din trofasthet.
12Visa din höghet i himlen, o Gud,
och din härlighet över hela jorden!