Räddning i den kommande tiden
1Åter kom Herren Sebaots ord:
2Så säger Herren Sebaot:
Stark är min lidelse för Sion,
jag ivrar för henne i mäktig vrede.
3Så säger Herren:
Jag vänder åter till Sion,
jag vill bo i Jerusalem.
Jerusalem skall kallas Den trogna staden
och Herren Sebaots berg Det heliga berget.
4Så säger Herren Sebaot:
Åter skall gamla män och kvinnor
sitta på torgen i Jerusalem,
alla med käpp i handen,
så gamla är de.
5Stadens gator och torg
skall fyllas av lekande barn.
6Så säger Herren Sebaot:
Om de som är kvar av folket
tror att detta är omöjligt
i kommande dagar,
är det därför omöjligt för mig?
frågar Herren Sebaot.
7Så säger Herren Sebaot:
Jag skall rädda mitt folk
ut ur österns länder och västerns.
8Jag skall hämta dem hit
och låta dem bo i Jerusalem.
De skall vara mitt folk
och jag skall vara deras Gud
i trohet och rättfärdighet.
9Så säger Herren Sebaot: Fatta mod, ni som i denna tid hör vad de profeter sade som verkade den gången grundstenarna lades till Herren Sebaots hus, till templet, som skulle byggas på nytt. 10Ty före denna tid var människornas arbete lönlöst och djurens möda förgäves. Alla och envar levde otrygga för fienden, och jag släppte människorna lösa mot varandra. 11Men mot dem som är kvar av mitt folk är jag inte längre som i gångna tider, säger Herren Sebaot. 12Nu skall årsväxten frodas, vinstocken skall ge sin frukt, jorden sin skörd och himlen sin dagg. Allt detta skall jag skänka åt dem som är kvar av folket. 13Liksom ert namn har varit en förbannelse bland folken, ni judeer och israeliter, så skall det nu bli en välsignelse när jag räddat er. Var inte ängsliga, fatta mod! 14Ja, så säger Herren Sebaot: Liksom jag planerade er olycka, säger Herren Sebaot, då era fäder väckte min vrede – och det stod jag fast vid – 15så har jag nu ändrat min plan och vill skänka Jerusalem och judeerna lycka. Var inte rädda!
16Detta är vad ni skall göra: Var ärliga mot varandra. Fäll rättvisa och rättfärdiga domar när ni dömer i stadsporten. 17Tänk inte ut onda planer mot varandra och svär inga falska eder. Allt sådant hatar jag, säger Herren.
18Herren Sebaots ord kom till mig:
19Så säger Herren Sebaot: Fastedagarna i fjärde, femte, sjunde och tionde månaden skall för Juda bli till fröjd och jubel, till glada högtider. Älska sanning och fred!
20Så säger Herren Sebaot: Än en gång skall folken komma, de som bor i de många städerna. 21Och befolkningen i den ena staden skall gå till den andra och säga: »Kom, låt oss gå och beveka Herren, låt oss uppsöka Herren Sebaot. Också jag går dit.« 22Många nationer och mäktiga folk skall uppsöka Herren Sebaot i Jerusalem för att beveka honom. 23Så säger Herren Sebaot: När den tiden kommer skall tio män av olika folk och språk gripa tag i mantelfliken på en judisk man och säga: »Vi vill följa er, vi har hört att Gud finns hos er.«
