20240113 Bibelläsning och bön

₂Om Herrens nåd vill jag alltid sjunga,

för alla tider göra din trofasthet känd.

₃Jag säger: Din nåd är befäst för evigt,

i himlen består din trofasthet.

₄»Jag slöt ett förbund med min utvalde,

min tjänare David gav jag min ed:

₅Din ätt skall bestå för evigt,

för alla tider befäster jag din tron.«

₆Herre, himlen prisar dina under,

de heligas församling din trofasthet.

₇Ty vem i skyn kan mäta sig med Herren,

vem av gudasönerna är Herrens like?

₈Fruktansvärd är Gud i de heligas råd,

stor och fruktad mer än alla omkring honom.

₉Herre, härskarornas Gud, vem är som du?

Nåd och trofasthet omger dig.

₁₀Du råder över det trotsiga havet,

du tvingar dess mäktiga vågor till ro.

₁₁Du krossade Rahav, slog honom till döds,

du skingrade dina fiender med din starka arm.

₁₂Din är himlen och din är jorden,

du har grundlagt världen och allt den rymmer.

₁₃Du skapade norr och söder.

Tabor och Hermon jublar över dig.

₁₄Din arm är full av kraft,

din hand är segerrik och stark.

₁₅På rätt och rättfärdighet vilar din tron,

nåd och trofasthet finns hos dig.

₁₆Lyckligt det folk som vet att hylla dig,

Herre, de får vandra i ditt ansiktes ljus.

₁₇De gläder sig ständigt över ditt namn

och jublar över din rättfärdighet,

₁₈ty du är deras styrka och glans.

Genom din ynnest vinner vi seger,

₁₉ty vår sköld tillhör Herren,

vår kung tillhör Israels Helige.

₂₀Du talade en gång i en syn,

du sade till dina trogna:

»Jag kröner en hjälte,

jag upphöjer en yngling ur folket.

₂₁Jag har funnit David, min tjänare,

och smort honom med min heliga olja.

₂₂Min hand skall vara hans fasta stöd,

min arm skall ge honom styrka.

₂₃Ingen fiende skall överrumpla honom,

ingen våldsman skall kuva honom.

₂₄Jag skall krossa alla fiender i hans väg

och slå ner dem som hatar honom.

₂₅Min trofasthet och nåd skall följa honom,

i mitt namn vinner han seger.

₂₆Jag skall lägga havet under hans hand,

floderna under hans välde.

₂₇Han skall säga: Du är min fader,

min Gud och min räddande klippa.

₂₈Han skall vara min förstfödde,

den högste bland jordens kungar.

₂₉För evigt skall jag visa honom nåd,

mitt förbund med honom skall stå fast.

₃₀Hans ätt skall jag låta bestå för alltid,

hans tron så länge himlen är till.

₃₁Om hans söner överger min lag

och inte följer mina bud,

₃₂om de kränker mina stadgar

och inte gör vad jag befallt,

₃₃då skall jag straffa deras synd med ris,

deras brott med hårda slag.

₃₄Men jag skall inte ta tillbaka min nåd

och inte svika min trofasthet,

₃₅jag skall inte kränka mitt förbund

och inte ändra det jag har sagt.

₃₆Detta har jag svurit vid min helighet:

David skall jag aldrig svika,

₃₇hans ätt skall råda för evigt.

Hans tron skall bestå som solen,

₃₈finnas för evigt som månen,

det trovärdiga vittnet i skyn.«

₃₉Men nu har du stött bort din smorde

och förkastat honom i vrede.

₄₀Du har brutit förbundet med din tjänare,

du har trampat hans krona i stoftet.

₄₁Du har rivit alla hans murar

och lagt hans borgar i grus.

₄₂Han plundras av alla som kommer förbi,

han blir hånad av sina grannar.

₄₃Du låter hans motståndare triumfera,

alla hans fiender glädja sig.

₄₄Du hejdar hans skarpa svärd

och ger honom inte styrka i striden.

₄₅Du har släckt hans glans,

störtat hans tron till marken.

₄₆Du har förkortat hans ungdoms dagar

och höljt honom i skam.

₄₇Hur länge, Herre, skall du hålla dig dold

och låta din vrede brinna som eld?

₄₈Tänk på hur kort min livstid är,

hur förgängliga du skapat alla människor.

₄₉Vem bland de levande skall inte se döden?

Vem räddar sitt liv undan dödsrikets makt?

₅₀Herre, var är nu din nåd från förr,

som du i trofasthet lovade David?

₅₁Herre, tänk på din tjänares vanära,

på de smädelser jag får utstå från folken.

₅₂Dina fiender hånar mig, Herre,

de hånar din smorde var han går fram.

₅₃Lovad vare Herren i evighet.

Amen, amen.