18När Jesus såg så mycket folk omkring sig befallde han att man skulle fara över till andra sidan sjön. 19En skriftlärd kom fram och sade till honom: »Mästare, jag skall följa dig vart du än går.« 20Jesus svarade: »Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud.« 21En annan av lärjungarna sade: »Herre, låt mig först gå och begrava min far.« 22Men Jesus svarade: »Följ mig och låt de döda begrava sina döda.«
Stormen tystas
23Han steg i båten, och hans lärjungar följde med. 24Plötsligt blev det så stark sjögång att båten nästan försvann bland vågorna. Men han sov. 25De gick fram och väckte honom: »Herre, hjälp oss, vi går under.« 26Han sade: »Varför är ni rädda, ni trossvaga?« Sedan reste han sig och hutade åt vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt. 27Folk häpnade och sade: »Vem kan han vara? Till och med vindarna och sjön lyder honom.«
