89Herre, för evigt
står ditt ord fast i himlen.
90I alla tider gäller vad du har sagt.
Du skapade jorden, och den blev till.
91Enligt dina lagar består den ännu,
allting tjänar dig.
92Om inte din lag vore min lust
skulle jag förgås i mitt lidande.
93Dina befallningar skall jag aldrig glömma,
du skänker mig liv genom dem.
94Jag är din, rädda mig,
ty jag fördjupar mig i dina befallningar.
95De gudlösa väntar på att förgöra mig,
men jag vill ge akt på dina lagbud.
96Jag har sett att allting har ett slut,
men dina bud är utan gränser.
97Vad jag älskar din lag!
Jag begrundar den dagen lång.
98Dina bud gör mig visare än min fiende,
de finns alltid hos mig.
99Jag äger mer vishet än alla mina lärare,
ty jag begrundar dina lagbud.
100Jag är klokare än de gamla,
ty jag följer dina befallningar.
101Det ondas väg beträder jag aldrig,
jag vill lyda ditt ord.
102Jag viker inte från dina lagar,
ty du ger mig undervisning.
103Vad ditt löfte är ljuvt för min gom,
det smakar sötare än honung!
104Av dina befallningar får jag förstånd,
därför hatar jag lögnens alla vägar.
105Ditt ord är en lykta för min fot,
ett ljus på min stig.
106Jag har svurit och hållit min ed
att följa dina rättfärdiga lagar.
107Svårt har jag plågats,
skänk mig liv, Herre, som du har sagt.
108Herre, ta emot min sång som ett offer,
och lär mig dina lagar.
109Mitt liv är ständigt i fara,
men jag glömmer aldrig din lag.
110De gudlösa gillrar fällor för mig,
men jag villas inte bort från dina befallningar.
111Dina lagbud är min egendom för alltid,
de är mitt hjärtas glädje.
112Jag har föresatt mig att följa dina stadgar,
alltid, ända till slutet.
113Jag hatar vankelmod
men älskar din lag.
114Du är mitt skydd och min sköld,
jag sätter mitt hopp till ditt ord.
115Gå bort från mig, ni som är onda,
jag vill hålla min Guds bud.
116Stöd mig, som du har lovat, så att jag får leva,
låt inte mitt hopp bli sviket.
117Styrk mig, så att jag blir räddad
och ständigt kan betrakta dina stadgar.
118Du förkastar dem som viker av från dina stadgar,
deras svek leder till intet.
119Jordens alla gudlösa räknar du som slagg,
därför älskar jag dina lagbud.
120Jag ryser av fruktan för dig,
jag räds för dina domar.
121Jag har gjort vad som är rätt och rättfärdigt,
lämna mig inte åt mina förtryckare.
122Ge ditt ord som säkerhet för mitt bästa,
låt inte de fräcka förtrycka mig.
123Jag längtar efter att se din hjälp,
den räddning som du har lovat.
124Visa kärlek mot din tjänare
och lär mig dina stadgar.
125Jag är din tjänare, ge mig förstånd,
så att jag lär känna dina lagbud.
126Tiden är inne för Herren att handla,
man har brutit din lag.
127Därför älskar jag dina bud
mer än guld, ja, renaste guld.
128Därför rättar jag mig efter dina befallningar,
jag hatar lögnens alla vägar.
129Underbara är dina lagbud,
därför lyder jag dem.
130När dina ord öppnar sig ger de ljus,
åt de oerfarna ger de förstånd.
