2Jag vill tacka dig, Herre, av hela mitt hjärta,
vittna om alla dina under.
3Jag vill jubla av glädje över dig
och lovsjunga ditt namn, du den Högste.
4Ty mina fiender vek tillbaka,
de vacklade och gick under för din blick.
5Du har dömt och skaffat mig rätt,
du satte dig på tronen, en rättvis domare.
6Du röt åt folken, förgjorde de onda,
du strök ut deras namn för evigt.
7Fienden är borta, krossad för alltid.
Du lade städerna öde, ingen minns dem.
8Herren regerar i evighet,
han har rest sin tron för att döma.
9Han råder rättvist över världen,
dömer folken med oväld.
10Herren är en borg för den förtrampade,
en borg i tider av nöd.
11De som känner dig, Herre, litar på dig,
ty du sviker inte dem som kommer till dig.
12Lovsjung Herren som bor på Sion,
förkunna hans gärningar för folken!
13Han som hämnas blodsdåd minns,
han har inte glömt de förtrycktas klagan.
14Var barmhärtig, Herre,
se hur jag förtrycks av mina fiender,
du som kan lyfta mig bort från dödens portar,
15så att jag får sjunga ditt lov,
jubla över din hjälp i Sions portar.
16Folken föll i den grop de grävt,
de fastnade i snaran de gillrat.
17Herren gav sig till känna, han skipade rätt,
i sitt eget dåd blev den gudlöse snärjd.
18Ner i dödsriket skall de gudlösa fara,
alla de folk som glömmer Gud.
19Ty den fattige är ej för evigt glömd,
de förtrycktas hopp inte borta för alltid.
