2 Korinthierbrevet 10

₁Jag, Paulus, som är så beskedlig när jag är hos er och så myndig mot er när jag är långt borta, jag besvär er vid Kristi mildhet och godhet: ₂tvinga mig inte att hos er visa den djärvhet och myndighet som jag dock inte tänker dra mig för att använda mot somliga som menar att jag drivs av världsliga motiv. ₃Jag lever i världen men strider inte med världsliga vapen. ₄Ty de vapen jag brukar i min kamp hör inte denna världen till utan får kraft av Gud att bryta ner starka fästen. Jag bryter ner tankebyggnader ₅och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus ₆och är beredd att straffa all olydnad, så snart er lydnad har blivit fullständig.

₁₂Jag skulle aldrig komma på tanken att likställa eller jämföra mig med somliga som rekommenderar sig själva. De är oförståndiga nog att mäta sig med sig själva och jämföra sig med sig själva. ₁₃Men när jag berömmer mig gör jag det inte måttlöst utan använder den måttstock som Gud har tilldelat mig: att jag skulle nå fram ända till er. ₁₄Om jag inte hade kommit ända till er, då hade jag verkligen överdrivit min insats. Men nu var jag den förste hos er med evangeliet om Kristus. ₁₅Jag saknar inte måttstock för min stolthet och tar inte åt mig äran av andras mödor. Men när er tro växer till hoppas jag vinna ännu större ära hos er enligt det mått som gäller för mig. ₁₆Jag hoppas få förkunna evangeliet också i länder ännu längre bort och slippa använda någon annans måttstock och vara stolt över vad som redan är gjort. ₁₇Den stolte skall ha sin stolthet i Herren. ₁₈Den som rekommenderar sig själv är inte att lita på, bara den som Herren rekommenderar.