Efesierbrevet 4

₁Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, ₂alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. ₃Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: ₄en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. ₅En är Herren, en är tron, ett är dopet, ₆en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.

₇Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom. ₈Därför heter det: Han steg upp i höjden och tog fångar, han gav människorna gåvor. ( ₉Att han steg upp, måste inte det betyda att han också har stigit ner i underjorden? ₁₀Han som har stigit ner är också den som steg upp högt över alla himlar för att uppfylla allting.) ₁₁Så gjorde han några till apostlar, andra till profeter, till förkunnare eller till herdar och lärare. ₁₂De skall göra de heliga mera fullkomliga och därigenom utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp, ₁₃tills vi alla kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet. ₁₄Vi skall inte längre vara barn och låta oss drivas omkring av alla lärovindar, inte vara lekbollar för människorna, som vill sprida villfarelse med sina bedrägliga påfund. ₁₅Nej, låt oss i kärlek hålla fast vid sanningen och växa i alla avseenden så att vi förenas med honom som är huvudet, Kristus. ₁₆Han låter hela kroppen fogas samman och hållas ihop genom att alla lederna hjälper och stöder, med just den kraft han ger åt varje särskild del. Då växer hela kroppen till och byggs upp i kärlek.

₁₇Därför besvär jag er för Herrens skull: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomhet, ₁₈deras förstånd förmörkat, och de står utanför det liv som Gud ger därför att de behärskas av okunnighet och är förstockade i sina hjärtan. ₁₉Utan någon skamkänsla ger de sig hän åt utsvävningar och lever ett alltigenom orent och själviskt liv. ₂₀Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus – ₂₁såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. ₂₂Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. ₂₃Se till att ni förnyas i ande och förstånd ₂₄och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till.

₂₅Lägg därför bort lögnen och tala sanning, var och en till sin nästa, vi är ju varandras lemmar. ₂₆Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede. ₂₇Ge inte djävulen något tillfälle. ₂₈Den som stjäl skall sluta stjäla och i stället arbeta och sträva med egna händer, så att han kan dela med sig av sitt goda åt dem som behöver. ₂₉Öppna inte munnen för ofruktbart prat, utan säg bara sådant som tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det blir till välsignelse för dem som hör på. ₃₀Gör inte Guds heliga ande bedrövad, den är sigillet som utlovar frihetens dag åt er. ₃₁Gör er av med all elakhet, vrede och häftighet, med skymford och förolämpningar och all annan ondska. ₃₂Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.