1Så säger Herren:
Var är skilsmässobrevet
genom vilket jag försköt er mor?
Vem stod jag i skuld till,
så att jag måste sälja er?
Nej, för era synder blev ni sålda,
för era brott blev er mor förskjuten.
2Varför fann jag ingen när jag kom,
varför svarade ingen när jag ropade?
Är min arm för svag för att befria er,
saknar jag kraft att ge räddning?
Jag ryter åt havet och det torkar ut,
floder förvandlas till öken.
Fiskarna ruttnar när vattnet försvinner,
alla dör de av törst.
3Jag klär himlen i svart,
jag höljer den i sorgdräkt.
Herrens tjänares plågor och upprättelse
4Herren Gud har gett mig en lärjunges tunga,
så att jag kan inge den trötte mod.
Varje morgon gör han mitt öra villigt
att lyssna på lärjungars vis.
5När Herren Gud öppnade mina öron
gjorde jag inte motstånd,
drog mig inte undan.
6Jag lät dem prygla min rygg
och slita mig i skägget,
jag gömde inte ansiktet
när de skymfade mig och spottade på mig.
7Herren Gud hjälper mig,
därför känner jag inte skymfen,
därför gör jag mitt ansikte hårt som flinta,
jag vet att jag inte blir sviken.
8Han som skaffar mig rätt är nära.
Vem söker sak med mig?
Låt oss mötas inför rätta.
Vem vågar vara min motpart?
Må han stiga fram.
9Ja, Herren Gud hjälper mig,
vem kan då få mig fälld?
De blir som utslitna kläder,
malen skall äta upp dem.
10Vem bland er fruktar Herren
och lyssnar på hans tjänare,
som vandrar i mörker
utan en strimma av ljus
men sätter sin lit till Herrens namn
och förtröstar på sin Gud?
11Alla ni som gör upp eld
och tänder brandpilar,
gå genom er flammande eld
och bland era brinnande pilar!
Det är jag som låter detta drabba er,
ni blir liggande i plågor.
