Jakobsbrevet 3

₁Mina bröder, bli inte lärare allesammans, ni vet att vi får en strängare dom, ₂ty vi felar alla på många sätt. Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, och han kan tygla hela sin kropp. ₃När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp. ₄Och tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. ₅På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår. En liten eld kan sätta en hel skog i brand. ₆Och tungan är en eld, själva den onda världen bland våra lemmar. Den fläckar hela vår kropp, den sätter livshjulet i brand och har själv sin eld från helvetet. ₇Det finns ingen art bland fyrfotadjur, fåglar, kräldjur eller havsdjur som inte kan betvingas och har betvingats av människan. ₈Men tungan kan ingen människa betvinga, oregerlig och ond som den är och full av dödligt gift. ₉Med den tackar och lovar vi vår Herre och fader, med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbilder. ₁₀Från samma mun kommer lovsång och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. ₁₁Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten? ₁₂Och, mina bröder, inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten.

₁₃Om någon av er är vis och erfaren skall han med sin goda vandel ge prov på den mildhet som hör visheten till. ₁₄Men har ni bitter avund och självhävdelse i era hjärtan skall ni inte skryta och tala osanning. ₁₅Sådan vishet kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig, demonisk. ₁₆Där det finns avund och självhävdelse, där finns också oordning och allsköns uselhet. ₁₇Visheten från ovan däremot är ren, men dessutom fridsam, försynt och foglig, rik på barmhärtighet och goda gärningar, omutlig och uppriktig. ₁₈Rättfärdigheten utsås i frid och bär frukt för dem som håller frid.