Johannes 7

₂Judarnas lövhyddefest närmade sig. ₃Hans bröder sade då till honom: »Stanna inte här utan gå till Judeen, så att också dina lärjungar får se dina gärningar. ₄Ingen verkar i skymundan om han vill bli allmänt känd. Om du gör sådana ting, visa dig då för världen.« ₅Inte heller hans bröder trodde på honom. ₆Men Jesus sade till dem: »Min tid är ännu inte inne, men för er är det alltid rätt tid. ₇Er kan världen inte hata, men mig hatar den därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda. ₈Gå ni upp till högtiden. Jag gör det inte den här gången, min tid är ännu inte inne.« ₉Och han stannade själv kvar i Galileen.

₁₀Men när hans bröder hade gått upp till högtiden gick han också dit, inte öppet utan i hemlighet. ₁₁Judarna sökte efter honom under högtiden och undrade var han fanns. ₁₂Det pratades mycket om honom bland folket; några sade att han var en bra människa, andra att han vilseledde folket. ₁₃Men ingen vågade tala öppet om honom av rädsla för judarna.

₁₄När halva högtiden redan var förbi gick Jesus upp till templet och började undervisa. ₁₅Judarna blev förvånade och sade: »Hur kan han som inte har studerat vara så lärd?« ₁₆Jesus svarade: »Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. ₁₇Om någon vill göra hans vilja skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. ₁₈Den som talar av sig själv söker sin egen ära. Men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och det finns ingen orättfärdighet hos honom. ₁₉Har inte Mose gett er lagen? Och ändå gör ingen av er vad lagen säger. Varför vill ni döda mig?« ₂₀Folket svarade: »Du är besatt. Vem vill döda dig?« ₂₁Då sade Jesus: »En sak har jag gjort som ni alla undrar över. ₂₂Mose har gett er omskärelsen – fast den inte kommer bara från Mose utan från fäderna – och ni omskär även på en sabbat. ₂₃Om en människa blir omskuren på sabbaten för att Moses lag inte skall brytas, varför blir ni då uppretade på mig för att jag har gjort en människa helt och hållet frisk på sabbaten? ₂₄Döm inte efter skenet, utan döm rättvist.«

₃₂Fariseerna fick höra vad folket pratade om honom, och översteprästerna och fariseerna skickade ut sina män för att gripa honom. ₃₃Jesus sade: »Ännu en kort tid är jag hos er innan jag går till honom som har sänt mig. ₃₄Ni kommer att söka efter mig men inte finna mig, och där jag är, dit kan ni inte komma.« ₃₅Då sade judarna till varandra: »Vart tänker han gå, eftersom vi inte skall finna honom? Inte tänker han väl gå till dem som bor kringspridda bland grekerna och undervisa dem? ₃₆Vad menar han när han säger: Ni kommer att söka efter mig men inte finna mig, och där jag är, dit kan ni inte komma?«

₃₇På högtidens sista och största dag ställde sig Jesus och ropade: »Är någon törstig, så kom till mig och drick. ₃₈Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger.« ₃₉Detta sade han om Anden, som de som trodde på honom skulle få. Ty ännu hade Anden inte kommit, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.

₄₀Några i hopen som hörde detta sade: »Han måste vara Profeten«, ₄₁och några sade: »Han är Messias.« Men andra sade: »Inte kommer väl Messias från Galileen? ₄₂Säger inte skriften att Messias skall vara av Davids ätt och komma från Betlehem, byn där David bodde?« ₄₃Så blev hopen oenig om honom. ₄₄Några ville gripa honom, men ingen lyfte sin hand mot honom.

₄₅När deras folk kom tillbaka frågade översteprästerna och fariseerna: »Varför har ni inte tagit hit honom?« ₄₆De svarade: »Aldrig har någon människa talat som han.« ₄₇Då sade fariseerna till dem: »Har ni också blivit vilseledda? ₄₈Finns det någon i rådet eller bland fariseerna som tror på honom? ₄₉Men den stora hopen, som inte kan lagen, den är förtappad.« ₅₀Nikodemos, som själv satt i rådet och som tidigare hade sökt upp Jesus, sade: ₅₁»Inte dömer väl vår lag någon utan att man först har hört honom och tagit reda på vad han gör?« ₅₂De svarade: »Är kanske du också från Galileen? Se efter i skriften, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.«