Matteus 14

₁Vid samma tid fick tetrarken Herodes höra talas om Jesus, ₂och han sade till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför kan sådana krafter verka genom honom.«

₁₃När Jesus hörde detta drog han sig undan och for över sjön till en öde trakt för att vara ensam. Men folket i städerna fick reda på det och följde efter honom till fots. ₁₄När han steg i land fick han se en stor skara människor, och han fylldes av medlidande med dem och botade dem som var sjuka. ₁₅På kvällen kom lärjungarna till honom och sade: »Trakten är öde och det har redan blivit sent. Låt folket gå härifrån, så att de kan köpa sig mat borta i byarna.« ₁₆Jesus svarade: »De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta, ni själva.« ₁₇De sade: »Här har vi inte mer än fem bröd och två fiskar.« – ₁₈»Lämna dem till mig«, svarade han. ₁₉Han sade åt folket att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem till lärjungarna, och lärjungarna gav dem till folket. ₂₀Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, tolv fulla korgar. ₂₁De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.

₂₂Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg till andra sidan sjön medan han skickade hem folket. ₂₃Så snart han hade gjort det gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. ₂₄Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. ₂₅Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. ₂₆När lärjungarna fick se honom gå på sjön blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. ₂₇Men genast talade Jesus till dem och sade: »Lugn, det är jag. Var inte rädda.« ₂₈Petrus svarade: »Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.« ₂₉Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. ₃₀Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« ₃₁Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« ₃₂De steg i båten, och vinden lade sig. ₃₃Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.«

₃₄När de hade farit över sjön kom de till Gennesaret. ₃₅Männen på platsen kände igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och man förde till honom alla som var sjuka ₃₆och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid den blev friska.