1Att älska fostran är att älska kunskap,
enfaldig är den som skyr tuktan.
2Den gode vinner Herrens behag,
ränksmidaren fälls av hans dom.
3Ondskan ger inget fotfäste,
men den rättfärdige är fast rotad.
4En driftig hustru är sin mans krona,
en dålig är som röta i hans ben.
5De rättfärdigas mål är det rätta,
de ondas syfte är svek.
6De ondas ord rymmer dödligt försåt,
de rättrådigas tal ger räddning.
7De onda vräks omkull och är borta,
men den rättfärdiges hus står kvar.
8Som man har förstånd blir man prisad:
förakt är den dummes lott.
9Bättre vara ringaktad och ha en dräng
än spela fin och sakna bröd.
10Den rättfärdige sörjer för sina djur,
men den ondes omsorg är grymhet.
11Den som odlar sin jord får äta sig mätt,
den som jagar efter tomhet är en dåre.
12Syndarens lust är att fånga det onda,
men den rättfärdige är orubbligt rotad.
13Den gudlöse snärjs i sitt syndiga tal,
den rättfärdige går oskadd ur faran.
14Vad munnen talar mättar mannen,
vad händerna gör får han tillbaka.
15Dåren tycker sig handla rätt;
klok den som lyssnar på råd.
16Dåren låter genast sin vrede märkas,
den förståndige låtsas inte om en skymf.
17Ett ärligt vittne säger sanningen,
en menedare bedrar.
18Tanklösa ord kan såra som svärd,
men den vises tal ger läkedom.
19Sanna ord består för alltid,
falskt tal bara ett ögonblick.
20I ränksmidarens hjärta bor svek,
glädje får den som har gott i sinnet.
21Inget ont drabbar den rättfärdige
men alla olyckor syndaren.
22Herren avskyr lögnare,
de sannfärdiga behagar honom.
23Den förståndige döljer sin kunskap,
dåren skriker ut sin enfald.
24Flitig hand får makt,
lättja leder till trältjänst.
25Bekymmer gör hjärtat tungt,
ett vänligt ord muntrar upp.
26Den rättfärdige undkommer det onda,
syndarnas väg för vilse.
27Lättja fångar inget byte,
men den flitige får rika skatter.
28Rättfärdighet leder till liv,
avfallets väg för till döden.
