1Visheten bygger sitt hus,
dårskapen river det med egna händer.
2Den gudfruktige går sin väg rakt fram,
den som föraktar Herren vandrar krokiga vägar.
3Dårens ord blir ris för hans rygg,
de klokas tunga är deras skydd.
4Starka oxar ger foder i krubban,
med kraftiga stutar blir skörden rik.
5Ett sannfärdigt vittne ljuger inte,
vad menedaren vittnar är lögn.
6Förgäves söker hädaren vishet,
för den kloke är kunskapen lätt att nå.
7Gå ur vägen för en dåraktig man,
av honom får du inte ett vettigt ord.
8Den klokes vishet är att känna rätta vägen,
bedrägeri är dårens dumhet.
9I hädarens hus bor skuld
men hos de rättrådiga nåd.
10Hjärtat är ensamt om sin sorg,
och ingen kan dela dess glädje.
11Den ondes hus läggs öde,
den rättrådiges hydda blomstrar.
12En väg som tycks vara den rätta
kan ändå föra till döden.
13Också när man skrattar kan hjärtat värka,
och glädjen kan sluta i sorg.
14Den opålitlige får vad han förtjänar,
en god man likaså.
15Den oerfarne tror allt som sägs,
den kloke ger akt på varje steg.
16Den vise fruktar och skyr det onda,
dåren trampar självsäkert på.
17En hetsig man begår dumheter,
den besinningsfulle blir ärad.
18Enfald är den oerfarnes smycke,
den kloke bär kunskapens krona.
19Den onde måste buga för den gode,
syndaren vid den rättfärdiges dörr.
20Den fattige avskys även av sin like,
men en rik man har många vänner.
21Den som föraktar sin broder är en syndare,
lycklig den som tar sig an en nödställd.
22Ränksmidaren går alltid vilse,
den som vill gott möter trofast kärlek.
23All möda ger vinst,
prat bara förlust.
24Rikedom är den vises krona,
dårens krans är enfald.
25Ett sannfärdigt vittne räddar liv,
en menedare bedrar.
26Den som fruktar Herren har ett tryggt värn,
och barnen får en säker tillflykt.
27Gudsfruktan är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
28Talrik befolkning är kungens ära,
brist på folk blir furstens fall.
29Den tålmodige är full av insikt,
den hetsige ökar sin dårskap.
30Sinnesfrid ger kroppen hälsa,
lidelse är röta i benen.
31Att förtrycka de ringa är att smäda deras skapare,
ärar honom gör den som hjälper de fattiga.
32Syndaren slås omkull av sin ondska,
den rättfärdige skyddas av sin redbarhet.
33I den klokes bröst finner visheten ro,
men bland dårar far hon illa.
34Rättfärdighet ger landet ära,
synd vanhedrar ett folk.
35En duktig tjänare vinner kungens gunst,
en oduglig drabbas av hans vrede.
