1Särlingen söker sak
och går till storms mot allt vettigt.
2Dåren bryr sig inte om insikt,
han vill bara lufta egna åsikter.
3Ondska för med sig förakt,
med skändlighet följer smälek.
4Människors ord är som djupt vatten
men vishetens källa en strömmande bäck.
5Illa är att ta parti för en skyldig
och vägra en oskyldig hans rätt.
6Dårens ord leder till strid,
hans mun tigger stryk.
7Dårens mun blir hans fördärv,
hans ord en fälla för honom själv.
8Baktalarens ord är som läckerheter,
de slinker ner i människans inre.
9Den som försummar sitt arbete
är vandalens like.
10Ett befäst torn är Herrens namn,
den rättfärdige flyr dit och får skydd.
11Den rikes välstånd är hans fasta borg,
en hög mur till hans värn.
12Hjärtats högmod går före fall,
ödmjukhet är vägen till ära.
13Att svara innan man lyssnat
är en dårskap och en skam.
14Med mod uthärdar man sjukdom,
men missmod, vem uthärdar det?
15Den kloke samlar kunskap,
den vise lyssnar och lär.
16Gåvor öppnar dörrar
och ger företräde hos höga herrar.
17Den som först för sin talan har rätt –
tills han möter motpartens frågor.
18Lotten bilägger tvister
och skiljer mellan mäktiga män.
19En kränkt vän är som en befäst stad,
tvister är som bommen för en borg.
20Vad munnen talar mättar magen,
det som går över läpparna ger mättnad.
21Tungan har makt över liv och död,
de som kan tygla den får njuta dess frukt.
22Den som finner en hustru finner lycka,
han har vunnit Herrens behag.
23Den fattige ber bevekande,
den rike svarar bryskt.
24Vissa vänner skadar varandra,
men en verklig vän är mer tillgiven än en bror.
