1Sitter du till bords med en härskare,
tänk på vem du har framför dig,
2och sätt kniven mot din strupe
om du är alltför hungrig.
3Var inte lysten på hans läckerheter,
den maten är förrädisk.
4Ansträng dig inte för att bli rik,
var förståndig nog att avstå.
5Knappt har du skymtat rikedomen
förrän den är försvunnen,
den har fått vingar
och flyger mot himlen som örnen.
6Ät inte den ogines mat,
var inte lysten på hans läckerheter.
7Det är som att få ett hårstrå i halsen:
»Ät och drick«, säger han till dig,
men han menar det inte.
8Det lilla du ätit får du spy upp,
och dina vänliga ord är förspillda.
9Tala inte till en dåre,
han föraktar dina kloka ord.
10Flytta inte en uråldrig gränssten,
gör inte intrång på de faderlösas mark,
11ty de har en mäktig försvarare,
han skall föra deras talan mot dig.
12Öppna ditt hjärta för fostran
och dina öron för kunskapens ord.
13Undanhåll inte pojken fostran,
agar du honom slipper han dö.
14Det är du som skall ge honom aga
och rädda honom från dödsriket.
15Min son, om ditt hjärta fylls av vishet
skall mitt hjärta fyllas av glädje.
16Jag jublar i mitt innersta
när jag hör dig säga det rätta.
17Låt inte syndare väcka din avund,
sträva alltid efter gudsfruktan.
18Då finns en framtid för dig,
ditt hopp skall inte stäckas.
19Lyssna, min son, och bli vis,
låt dina tankar gå rätta vägar.
20Bli inte en sådan som dricker vin
och som frossar på kött,
21ty drinkare och frossare blir utblottade,
dåsandet klär dem i trasor.
22Lyssna till din far, som gett dig livet,
se inte ner på din gamla mor.
23Förvärva sanning, sälj den inte,
förvärva vishet, fostran och insikt.
24Högt jublar den rättfärdiges far,
att ha en vis son är en glädje.
25Låt din far och mor få glädjas,
låt henne som fött dig få jubla.
26Min son, ha tillit till mig,
se hur jag lever och följ mig.
27En hora är en djup grop,
den främmande kvinnan en trång brunn.
28Hon ligger på lur som efter rov,
lockar fler och fler till otrohet.
29Vem jämrar och stönar?
Vem grälar och bråkar?
Vem skaffar sig onödiga sår
och får simmiga ögon?
30Den som blir sittande vid glaset,
den som kommer för att smaka det kryddade vinet.
31Se inte på vinet som skimrar rött,
som glittrar i bägaren
och rinner ner så lätt.
32Till slut biter det som en orm,
hugger som en giftorm.
33Då ser du underliga syner
och får befängda idéer:
34än ligger du mitt ute i havet,
än högt uppe i mastkorgen.
35»De slog mig men det gjorde inte ont,
jag fick stryk men märkte det inte.
När skall jag vakna?
Jag vill ha mer!«