Psaltaren 142

₂Med hög röst ropar jag till Herren,

med hög röst bönfaller jag Herren.

₃Jag utgjuter mina bekymmer för honom,

till honom bär jag fram min nöd.

₄När modet sviker mig

vet du hur jag har det ställt.

På den väg jag vandrar

gillrar de fällor för mig.

₅Jag ser mig omkring,

men ingen bryr sig om mig.

Ingenstans kan jag fly,

ingen vill veta av mig.

₆Jag ropar till dig, Herre,

jag säger: Du är min tillflykt,

min lott i de levandes land.

₇Lyssna till min klagan,

ty jag står utan hjälp.

Rädda mig från förföljarna,

ty de är starkare än jag.

₈För mig ut ur mitt fängelse,

så att jag kan prisa ditt namn.

De rättfärdiga samlas kring mig,

ty du är god mot mig.