Psaltaren 56

₂Förbarma dig, Gud, jag är förföljd,

ständigt utsatt för angrepp.

₃Fienderna förföljer mig ständigt,

många angriper mig och ser ner på mig.

₄När jag är rädd förtröstar jag på dig.

₅På Gud – jag prisar hans ord –

på Gud förtröstar jag och är inte rädd.

Vad kan dödliga göra mig då?

₆Ständigt sårar de mig med sina ord,

de har ont i sinnet mot mig.

₇De gaddar sig samman och ligger på lur,

de vaktar på mina steg,

de står efter mitt liv.

₈Löna dem för deras ondska,

Gud, slå ner folken i din vrede!

₉Du har mätt upp min oro.

Samla mina tårar i din lägel,

de är ju uppskrivna i din bok.

₁₀Mina fiender skall vika

när jag ropar till dig.

Det vet jag: Gud är med mig.

₁₁På Gud – jag prisar hans ord –

på Herren – jag prisar hans ord –

₁₂på Gud förtröstar jag och är inte rädd.

Vad kan människor göra mig då?

₁₃Jag har gett mina löften till dig, o Gud,

jag skall infria dem med tackoffer,

₁₄ty du har räddat mig från döden,

räddat mig från att falla.

Så kan jag vandra inför Gud

i livets ljus.