Höga visan 1

₂Kyssar vill jag dricka ur hans mun!

– Din kärlek är ljuvare än vin.

₃Ljuvligt doftar din balsam,

som Turak-balsam är ditt namn,

och kvinnorna älskar dig.

₄Ta mig med, låt oss skynda,

för mig, konung, till ditt rum.

Vi skall jubla och glädjas över dig

och prisa din kärlek högre än vin.

Med rätta älskar de dig.

₅Jag är svart och skön,

ni Jerusalems döttrar,

svart som Kedars tält,

som Shalmas hyddor.

₆Bry er inte om att jag är svart,

att solen har bränt mig.

Min mors söner grälade på mig,

de satte mig att vakta vingårdarna.

Min egen vingård vaktade jag inte.

₇Säg mig, min käraste,

var du vallar din hjord

och var du rastar vid middagstid,

så att jag inte förirrar mig

till dina vänners hjordar.

₈Vet du inte det,

du skönaste bland kvinnor,

så följ bara fårens spår

och låt dina killingar beta

vid herdarnas läger.

₉Vid ett sto i faraos spann

vill jag likna dig, min älskade.

₁₀Dina vackra kinder smyckas av hängen,

din hals av pärlor.

₁₁Hängen av guld skall vi göra åt dig

med kulor av silver.

₁₂När kungen ligger på sin bädd

sprider min nardus sin doft.

₁₃Min vän är som knytet med myrra,

som vilar mellan mina bröst.

₁₄Min vän är en klase hennablom

i En-Gedis vingårdar.

₁₅Vad du är skön, min älskade,

vad du är skön!

Dina ögon är duvor.

₁₆Vad du är skön, min vän,

ja, du är ljuvlig!

Grönskande är vårt läger,

₁₇cedrarna är bjälkar i vårt hus,

cypresserna vårt tak.