Bildads andra tal: Huru än Job rasar, förbliver det så, att den ogudaktige kommer på fall och förgås med hela sitt hus.
1Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2Huru länge skolen I gå på jakt efter ord?
Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
3Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur,
räknas i edra ögon såsom förstockat folk?
4Du som i din vrede sliter sönder dig själv,
menar du att för din skull jorden skall bliva öde
och klippan flyttas bort ifrån sin plats?
5Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut,
och lågan av hans eld icke giva något sken.
6Ljuset skall förmörkas i hans hydda,
och lampan slockna ut för honom.
7Hans väldiga steg skola stäckas,
hans egna rådslag bringa honom på fall.
8Ty han rusar med sina fötter in i nätet,
försåten lura, där han vandrar fram;
9snaran griper honom om hälen,
och gillret tager honom fatt;
10garn till att fånga honom äro lagda på marken
och snärjande band på hans stig.
11Från alla sidor ängsla honom förskräckelser,
de jaga honom, varhelst han går fram.
12Olyckan vill uppsluka honom,
och ofärd står redo, honom till fall.
13Under hans hud frätas hans lemmar bort,
ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
14Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort,
och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
15I hans hydda får främlingar bo,
och svavel utströs över hans boning.
16Nedantill förtorkas hans rötter,
och ovantill vissnar hans krona bort.
17Hans åminnelse förgås ifrån jorden,
hans namn lever icke kvar i världen.
18Från ljus stötes han ned i mörker
och förjagas ifrån jordens krets.
19Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk,
och ingen i hans boningar skall slippa undan.
20Över hans ofärdsdag häpna västerns folk,
och österns män gripas av rysning.
21Ja, så sker det med den orättfärdiges hem,
så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.
